"Har man tur i poker har man ej tur i kärlek", eller?

Nope, jag är guds gåva och har tur i båda sakerna. Anser dock att båda har en skillfaktor :) Någon kanske vill höra "the story" om mig och Caroline, ingen storslagen story men för mig är den speciell.

Jag hade egentligen inte tänkt tanken att träffa någon tiden före jag träffade Caroline. Det var vappen 2010 och vi for med polarna till vasa och bokade rum på sokos hotel. Vi hade laddat upp med massor av sprit och såg framemot en bra kväll, själv hade jag inte så bra feelis den kvällen.

Kl 21:00 när ingen annan ens hade hunnit börja dricka hade James så gott som slocknat i hotellrummet, vi fick som tur väckt honom och drog iväg till stan. När vi kom ut ur hotellrummet splittrades gänget och alla for till olika ställen, jag & gräggen for till hoviska för o se om det sker någonting. Jag var fortfarande nykter, men gräggen var direkta motsatsen. När vi kom till hoviska var det enligt gräggen ett måste att gå och diskutera med alla, och efter att ha diskuterat med några gäng ser han en grupp flickor och säger "jokke, vi far o tala me dömdi bruda!", jag var inte riktigt på hugget men jag följde med hursomhelst. Vi började prata lite grann med flickorna. Caroline kom dit en stund efter, jag hade aldrig förr sett Caroline eller hört talas om henne. Men när hon kom dit började vi plötsligt diskutera och hade faktist ett vettigt samtal om egna framtidsplaner osv. Det kändes dock inte så speciellt då ännu.

Senare på natten for jag, Caroline och ett par hennes vänner o gå en bit utanför hoviska området. Jag tyckte Caroline såg ut att frysa och gav min jacka åt henne, hon tog glatt emot den. Om en stund började jag frysa så in i *******, men sa ingenting, utan bet ihop bara. Sen då hon skulle hem kramade vi varann och jag fick tillbaka min jacka (tack gud).

Dagen efter började jag tänka på henne och hur trevligt det var att va med henne. Så fort jag kom hem från vasa tog jag kontakt med henne. Vi började snabbt prata flera timmar om dagen, antingen chattade vi eller pratade i telefon.

Ca 3 veckor efter att vi börjat prata satt vi på MSN och diskuterade igen, och då tänkte jag att det är dags att fråga om hon vill träffas. Jag började skriva någonting liknande "Jag sku vila träff dig! Va säger du om..." och raderade och skrev igen och raderade.... haha. Precis när jag skulle trycka på ENTER frågade hon exakt samma sak! Jag skrattade typ för mig själv av glädje, fastän jag själv skulle ha vila ta initiativet.

Nåja, det blev en första date, och vi åt mat på Amarillo (Joakim "gentleman" Fagerholm bjöd förståss på maten). Jag var förståss nervös, men det gick om snabbt. Diskussionerna med henne kändes väldigt naturliga, och när det blev tyst ibland var det endå ingen pinsam tystnad. Efter det for vi och bowla, det va mysigt, speciellt då det va mörkerbowling. Caroline har sagt i efterhand att det va ett bra drag av mig att hitta på någonting jag är bra på. Hon blev imponerad ;)

Efter det började vi träffas typ en gång i veckan, hon bor ju i vasa så vi träffades inte allt för ofta. För varje gång vi träffades blev mina känslor fö henne starkare o starkare. Hon var (jag också för den delen) ganska blyg under första träffarna men desto bättre ja lärde känna henne desto mer började jag tycka om henne. Resten gick väl ganska automatiskt. Det tog några tiotal träffar tills vi ansåg oss som ett par. 

Vi har nu varit ilag över ½ år. Hon är den mest härliga person jag känner! Och att veta jag har henne gör mig lycklig. Jag är förevigt tacksam till fylle-Gräggen som är orsaken till att jag och Caroline träffades :)

Nu på samma gång kan jag väl nämna att min flickvän är en korthaj och vinnande spelare. Hon var med en gång och spela live vid brunells, hon gick hela 10€ på pluss! Hon äger en pokerstars huppare också! (LIMITED EDITION)

2011-01-12 @ 16:03:29